Susanna

Trodde aldrig jag skulle få känna såhär. Förutom Sverige har jag aldrig riktigt kunna satt foten på var det är som är "hemma".

Visserligen är det ju människorna omkring som är det vitkigaste, alltid! Men nog spelar alltid omgivningen sin roll den också.

 

Vi är hemma igen, vi kom för ungefär en timme sedan och det var ungefär vid Salo som det riktiga leendet  på läpparna kom efter den långa bilfärden. När naturen har kullar och berg och vägen går upp och ner, då börjar jag känna mig hemma💗

 

Inte ens den sura minen jag fick av en gammal gubbe när vi hade bilen igång utanför pizzerian kunde dra ner mitt humör ikväll😄

Aurora hade hunnit kissa på sig en gnutta och Avicii var så fedup att inte ens babblarna gjorde sitt mer men hey, nou hätä för vi var i Ekenäs, hemma.

 

Har sammanlagt bott i Ekenäs i hela 13 år nu!

I etapper dock, fasst endå.

Undrar om det är okej att kalla mig Ekensäbo nu och att man hör hemma här?

Vad anser ni?😊

 

 

 

Imorgon skall barnen iväg till skolan igen och jag skall med magen till Rådgviningen. Vilken härlig start på veckan att få höra bebis hjärtljud💖 måste komma ihåg att fylla i blanketten till förlossningen också. Den skulle nämligen med imorgon.

Tänk att vi redan är där hörni?!!

 

Imorgon kommer även något nytt ut för alla er mammor/blivande mammor i hela Raseborg! Något jag väntat på att få dela med er hela höstlovet och som jag verkligen ser fram emot och stolt att få vara en del av. Något som ligger mig mycket varmt om hjärtat!💗

 

I väntan på Måndag alltså.

Nu ska vi smälta pizzan i soffan en stund före det blir tidig kväll och hoppeligen god sömn inatt.

 

Puss på er!

//Sanna