Susanna

Vilken enorm tröst att känna solen åter värma idag förmiddag, det ger mig en gnutta hopp!

Känner mig otroligt känslig inför mörkret och vintern just nu, och skulle inte vara helt beredd på den årstiden ännu. Hoppas hösten får bli lång och varm!💗

Påbörjade dagen med att köra Aurora till dagis och samtidigt lämna in jag vet inte hur mångte blanketten med registrering av Aviciis namn till magistraten.

Ni som följer mig på instagram vet redan det senaste i den här långa frågan, för er andra ska jag försöka fatta mig kort.

Vi fick alltså ett negativt beslut. Igen.

Efter 2 år av väntan och desperat försök att få prata med någon som faktiskt kan ha makten i frågan kring våran sons namn, så får vi bara ett tvärt "Nej" på ett stycke papper ( och en saftig räkning på det över att ha ödslat på finska statens tid ungefär)

Samtidigt får jag ett brev på posten från barnatillsyningsmannen i Raseborg. Vi är tillkallade till möte för att diskutera och eventuellt komma överens om ett nytt namn till Avicii tillsammans med denna barnatillsyningsman.

Jag bara, ursäkta vad?!

Den här personen förklarar också för mig att, om vi inte ger upp, jag och min man, och fortfarande håller på att vår son ska heta Avicii, så kommer en intressebevakare att anlitas till vår son. Vår 2-åring sätts alltså emot oss i rätten, och en sissta utväg är att denna intressebevakare, som inte vet ett skvatt om oss eller som vi överhuvudtaget träffat förut, väljer ett namn till vår Avicii och döper samt registrerar honom till det namnet.

 

Var är våra rättigheter som föräldrar nu?

 

Vi har ju också följt med vilka nya namn som har registrerats i Finland de senaste året och det sjukaste i det här är ju att i värsta fall så kan denna intressebevakare döpa vårat barn till "Hoorain", "Nanfack" eller "Örkki" som ju är registrerade förnamn i finland!

 

Alltså fattar ni?!

 

Förstår ni känslan i mitt bröst just nu?!

Känner ni min ilska, förkrossning och desperation?

Förstår ni nu HUR jag upplever att detta är högst personligt?

 

Anses detta vara för barnets bästa i Finland?

 

Vi ställs helt mot väggen och det finns ingen annan utväg, eller så döper en helt främmande person vårat barn till vad han än vill för namn.

Jag trodde verkligen vi levde i en mera modern värld där nytänkande anses vara en positiv sak OCH I EN VÄRLD DÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER VERKLIGEN EXISTERAR!

 

 

I denna nya registreringsblankett som jag lämnade in idag, så har vi backat ETT steg.

Vi har gjort en ändring i namnet som jag inte vill avslöja riktigt ännu. En ändring som kan och måste vara avgörande, MEN som inte kommer att ändra på innebörden av namnet för oss.

Jag bad även högst respektfult om att få tala med personen vars åsikt är avgörande för om namnet går igenom den här gången eller inte FÖRE några beslut görs!

kan det bli mera klart??

Jag sade klart och tydligt i telefonen att "Jag kräver att få tala med personen som bestämmer FÖRE NÅGRA SLUTGILTIGA BESLUT GÖRS!"

 

Kvinnan i luren på Ekenäs magistrat lovade mig att tillsätta detta i meddelandet som IDAG sänds till Helsingfors!

Som jag blivit lovad så många gånger tidigare att bli uppringd, att få prata med någon, att få ett konkret svar.

 

Nu kan vi inte annat än vänta igen.

 

Avicii blir 2 år på Måndag.

 

I 2 år har detta fått pågå?!

Avicii är precis lika lycklig och fantastisk för det, och kommer aldrig att vara någon annan än Avicii. Men hans rättighet att få heta så, vill någon helt ta ifrån oss, och att till på köpet skylla oss föräldrar och ställa vårat barn emot oss i hans egen namnfråga tycker jag är omänskligt.

Fråga honom själv om han vill heta nåt annat.

Fråga honom själv om han tycker en vilt främmande person ska få döpa honom istället.

 

Någonstans i systemet har det gått rejält snett må jag säga.

 

Jag påminner även här om att jag/vi forskat nu i 2 år angående det här.

Jag vet att det finns åsikter mot båda hållen. Jag vet att det är ett nytt namn och jag vet att det är ovanligt.

Jag kan namnlagen.

Nej detta handlar ej om artisten och nej, namnet är inte patentbelagt.

Ska ni kommentera så snälla var snälla.

 

Känner ni er provocerade eller hetsar upp er, läs något annat.

Min huvudsakliga vilja är att försöka sprida positivitet samt dela vår vardag här på bloggen.

I vissa fall även lätta mitt hjärta lite i form av "öppen dagbok" i hopp om att kanske kunna pusha någon annan som har det jobbigt.

 

I den här frågan har jag dock känt mig ytterst ensam och jag har varit enormt ledsen mellan varven.

Jag vill ju också få döpa mina pojkar liksom?!

 

Var snälla!

 

xoxo//Sanna