fitspirationbysanna.blogg.se - Mera tankar kring "Problem idag".

Det kommer fortfarande in kommentarer till inlägget jag skrev här tidigt en morgon kring, "familjekurser, smarphones och bostadsyta". Detta gör mig otroligt glad och jag älskar verkligen att få olika synpunkter på saker och ting, härligt att vi alla är olika, ellerhur?!!

Jag tänkte i dethär inlägget ta fram några av de frågor som kom upp bland kommentarerna och som jag känner att jag vill formulera kring lite mer.

Vi börjar med frågan;

"Men hur gör man när barnen vill vara ifred med sina kompisar på rummet och de delar rum med sina syskon?"

Hos oss är det iallfall så, att det barnet som har kompis med hem, har tillgång till rummet om det så önskas. Har Lilja till exempel en tjejkompis och vill leka ifred med barbies eller annat så ber jag snällt Lionel att komma ut och hänga med oss istället. Detta anser vi att har funkat jättebra!

Rätt så ofta, så brukar alla mina barn plus kompisar leka rätt så bra ihop endå!

På grund av den rätt så täta ålderskskillnaden så "hänger" de ju nästan alla med samma kompisar (vilket jag för min del tycker att är jätteskoj!)😊 och underlättar ju dethär med att "man inte skulle få vara ifred" när alla ändå leker bra ihop!

För övrigt så undrar jag om ni har märkt hur barnen klassar "lek" nuförtiden?

Mina barn har ibland klagat lite på att de tycker det kan va så himla tråkigt och leka när det hela mest går ut på att sitta och knappra på dendär smartphonen hela tiden........ kompisen vill hellst sitta och spela något spel eller slösurfa på telefonen.

Här brukar jag hjälpa till och be dem gå ut och hitta på något eller spela ett bordsspel istället.

"Men hur ska barnen någonsinn få utforska sin egen sexualitet när de delar rum med varandra?"

Åter tycker jag att vi måste tänka lite på på att det nog funkade helt utan problem även förr i tiden!

När barnen är äldre och detta med sexualitet börjar vara aktuellt är ju även sannolikheten att alla är hemma på samma gång, jämt, endå mycket mindre än vad den är nu!

Några kanske hänger hos kompisar, jag och min man kanske är borta över en helg, handlar, tränar, jobbar......tillfällen för att få ha privata stunder med sig själv anser jag INTE kommer att vara ett problem, typ någonsinn.

Plus, så har vi ju även allas vårt heliga badrum! Dit går man för att få vara ifred. Låsa dörren. Ta sin tid.

Ta på sig själv. (soooorryyyyy🙈)

"Men när inte tonnåringar vill spendera tid alls med sina föräldrar mer?, och kompisarna betyder allt?

Här känner jag bara "vänta lite, vänta lite........" Stop!

Varför skulle inte dina barn vilja spendera tid med dig bara för att han/hon blivit tonnåring?

Jag förstår fasen "tystlåten", och att hur många gånger man än frågar så kommer det knappt några svar, kramar kommer inte på fråga och "morsan är bara jobbig!"

Dethär fenomenet uppstår redan ibland hemma hos oss, och då är Leevi endå bara 11.

Men dethär med att barnen faktiskt vill hänga med dig, är faktiskt upp till ditt eget ansvar!

Här tycker jag att vi kommer bra in på dethär med att kommunicera inom familjen, prata, ha saker att prata om, att dialoger som intresserar både barnen och vuxna tar plats och form.

Medans barnen är små,måste vi disskutera mycket kring dinosaurier, greta gris och den senaste utflykten på dagis och med lika stor entusiasm som du berättar om ditt senaste genombrott i karriären för din äkta hälft ungefär!

Detta är vad som är aktuellt för din 4-åring i dennes liv just nu! Det måste få ta tid och plats och väcka intresse. Gärna av alla i familjen!

Sedan blir ju denhär biten bara bättre när barnen blir lite äldre, och man kan börja disskutera mer aktuella saker som politik kanske, eller miljö och barnen/ ungdomarna får komma med sina egna synpunkter och åsikter, syskon kanske tycker olika och starka åsikter kommer fram och tillsammans kan vi uppnå känslan av att ha förbättrat världen litegrann under middagen!😄

Självklart betyder vänner mycket, så ska det vara! Mitt personliga mål i livet är endå att mina barn alltid ska gilla att chilla med oss vuxna och att vi alltid ska ha gemensamma intressen att disskutera och göra ihop!

Jag anser endå att det är mitt stora ansvar att engagera mig tillräckligt i mina barns liv för att det alltid skall finnas saker att prata om och göra tillsammans och att den känslan är ömsesidig.

"knappast vill en hop med tonnåringar sitta och trängas i det lilla köket heller"

Jag hoppas med hela mitt hjärta att mina ungar tillsammans med sina vänner mer än gärna vill hänga i vårt kök när de blir äldre!💗

Ofta när Leevi har kompis hos oss, så hänger de mest i vårt vardagsrum eller i köket.....med oss.

Jag tycker det är jätteskoj att få delta och lyssna på deras diskussioner och alltid äter vi något gott eller slökollar på film. Självklart hänger de inne på Leevis rum också och är mycket ute. Men tack vare att Leevi endå gillar att vara med hela familjen så hänger kompis ju självklart på och alla har vi alltid haft det väldigt trevligt.

Min vision i framtiden är att kompisgänget gärna skulle hänga hos oss, spela kort i köket och käka paj och dricka cola.

Jag vill åtminnstone hoppas att det en dag kommer vara så!😊

Till sisst en fråga jag fick här för någon dag sedan. Angående hur jag och mina man lyckas få "egentid" i sovrummet med så många barn och rätt så liten bostadsyta.

Blev väldigt positivt överraskad av denna fråga, för det är även det minsta bekymret i världen jag kunde tänka mig haha😄

Först och främst vill jag bara påpeka hur extremt viktigt detta faktiskt är i ett förhållande!

Intimitet är verkligen A och O när det kommer till att få det och funka, inte minst under rusningsåren (och annars också ofcourse!)

Det handlar om att visa uppskattning, kärlek och ömhet. Det muntrar upp och ger energi och utsöndrar massa med endorfiner!

För mig är sex jätteviktigt!

Grejen med att "få det att funka" tror jag mest handlar om att folk kanske vill göra det lite för invecklat idag?

Man skall alltid vänta tills ungarna har somnat, disken är inställd i diskmaskinen eller tills filmen är slut, det ska vara rätt tid och rätt plats och rätt humör. Det hela slutar endå oftast med att man skiter i det, för sanningen är den att rätt tillfälle kommer aldrig!

Näe......., frågar ni mig så funkar spontanitet allra bäst!

Mera snabbisar till folket med andra ord! Ta tillfällena i akt och säg JA till spontanitet och lust!💗

Precis som man har börjat införa "micropauser" på jobbet där man avbryter det man håller på med för att sträcka på sig lite, tycker jag att "micropauser" för lite sex borde prioriteras minst lika mycket, because it`s good for you!

Å vad gäller att ha sina småbarn i sovrummet så utvecklas ju inte barns minne, det vill säga att de verkligen börjar komma ihåg någonting specifikt de har sett eller hört/ upplevt före de är kring 3-4 år. Före det är allt bara lite här och nu, förutom då mamma och pappa och sina syskon och sånt.

Inget spädbarn har vell någonsinn tagit skada av att man har lite sex sålänge inte barnet samsover i samma säng.

Och har man den situationen att barnen faktiskt sover i samma säng som föräldrarna eller smyger in under natten så kan det ju vara bra att tänka på att säng och sex inte nödvändigtvis behöver höra ihop.😊

Som Karlsson på taket skulle säga; "Deeet är en världslig sak!"

Jag tycker de flesta av problemen kanske mest är just sådana saker.

Det blir vad man gör det till.

Även vi kommer ju att flytta en dag som sagt. Inget palats är i sikte, men till lite större.

Och så har jag ju aldrig haft en 16-åring tidigare heller, jag kan ju bli "tagen på sängen" av hur fel jag kunde ha😉 men detta är vad jag strävar till och hur jag vill leva både nu och i framtiden.💗

Glad lilla jul!

Susanna