Här blev det akut kejsarsnitt och enbart positiva upplevelser i en annars ganska kaotisk situation för en förstföderska. Jag blev superbra behandlad under operationen, de förklarade tydligt allt och bedövningen tog bra. Lite obehagligt var det nog stundtals, bedövningen började släppa smått redan när jag var påväg ur op-salen. Fick ligga ca. 1,5-2 h på uppvaket. Efteråt var det förstås lite jobbigt med själva såret och att lära sig med det, men jag läkte snabbt och fint. Önskar bara att jag hade haft vett att läsa på lite kring kejsarsnitt och vad man ska tänka på efteråt, just med rörelse och såna grejer. Läste nog, men då hade jag ändå börjat försöka vara så pass normal som möjligt.
Jag hade ställt in mig på att föda vaginalt, inte enns tänkt på snitt. Hade en lååång förlossning och min flicka låg med ansiktet uppåt (alltså nog med huvudet ner men med huvudet fel så att säga) och hade haft så långt krystningsskede att det blev akut snitt tillsist, hade ju tagit epidrual tidigare så de var bara att fylla på bedövningen i katetern och så va hela nedre delen borta. Tycker de gick rätt bra i op-salen, man "kände" att dom var i magen och "kråta" men ont gjorde det inte på nåt sätt (råder bara att inte titta upp i lamporna som dom har i taket, det speglar sig så jag låg o såg på mitt eget blod 😶) efteråt så tog de nog sjukt överallt, första natten var skit jobbig eftersom jag inte kunde röra mig ordentligt i sängen. Första dygnena tog det ont ordentligt under vissa rörelser, men ca 2 veckor så var nästan all värk borta. Emellan åt så kan det hugga till i ärret (ennu 1 år senare) men ärret är ju jätte fint nu och inte någo men för livet av snittet. Med nästa barn så kommer vi definitivt välja planerar kejsarsnitt. Lycka till 👶
Hej! Vårt femte barn låg i säte/snedläge och ett misslyckat vändningsförsök gjordes i vecka 38, fick sen tid för kejsarsnitt en vecka senare. Vi kom till sjukhuset, blev inskrivna och fick operationskläder och stödstrumpor färdigt och fick veta att det var ett par före oss i kön. Läkaren kom in för att hälsa och jag sa att det beror säkert bara på nervositet, men det känns helt plötsligt som att babyn ligger annorlunda! Hon kände och klämde och ville sen ultra och kolla och visst hade han svängt sig! Det skedde alltså någongång mellan att vi satt o bilen påväg till BB och läkarundersökningen. Vi fick åka hem igen och vänta 9 lååååååånga dagar och sen vaknade jag en morgon med värkar, vi åkte in och läget kändes helt under kontroll. 9,5 cm öppen då jag kom in och ut slank en stor pojke på 55 cm och 4,3 kg. Fattar inte hur han hade plats att svänga sig 😅
3