MENY
Ledigt från dagis, Aurora kröp upp brevid mig vid 06 på morgonen.......halv 7 flyttade även lillgubben över från spjälsängen. Jag hamnar smyga upp för att få iväg Lionel till skolan men går tillbaka till sovrummet efter att han gått iväg.
Kommer in och ser min 3-åring och 5 månaders bebis ligga tätt intill varandra och sover sött....dom håller även handen 💗
Stog i säkert 10 minuter och bara ser på dom......lyssnar till deras andetag. Sen kryper jag sakta ner brevid Aurora och känner en stor våg av tacksamhet.
Mitt i all stress, man känner att man inte riktigt hinner med. Dagarna går på varandra och varje kväll går man och lägger sig med tanken tryckandes i huvudet, "am i enough?" så kommer glimtarna av hur mycket mina barn älskar varandra och hur mycket kärlek det faktiskt finns i detta lilla hus vi bor i.
Speciellt syskonkärlek får mitt hjärta att smälta som en glass i vårsolen, och att få se mina barn ösa ömhet över varandra får mig att känna att jag nog gjort något fasligt rätt i allafall!
En fantastisk morgon att börja 5-månaders dagen på!
Vi fortsätter en lugn dag hemma idag. Solen skiner så ut på promenad ska vi lite senare, och så måste jag ta tag i lite jobb på datorn. Håller mig fortfarande borta från gymmet även fasst tankarna hela tiden går åt träningens håll.
Föreställ er ett krig på medeltiden, öppet fält, 2 folkmassor med yxor och spjut.
Detta föreställer ungefär min kropp och huvud och hur de tamppas med varandra för stunden.
Tror jag lider aningen av " tävlingsidrottarsyndromet".
Jag är så otroligt insatt på att prestera....... lyfta tyngre.......ständigt utvecklas.......träna på elitnivå. Kan vara så otroligt målmedveten att jag faktiskt glömmer lite att jag födde ett barn för exakt 5 månader sedan, att det faktiskt är fullt normalt och okej att ta det lugnt, vara trött och att känna sig aningen känslomässigt ostabil.
Så kan det gå, när man är så otroligt passionerad över något, allt kan bli ohälsosamt om man får för mycket av det helt enkelt.
Jag får vara glad över att jag endå är så pass professionell att jag inser läget.
Det värsta som finns är när man ser hur tävlingsidrotten helt slagit knut på sättet att leva. När det absolut inte finns någoting mellan gymmet och matvågen och att du måste prestera dygnet runt, 24/7.
Har varit tvungen att sluta upp med att följa vissa av mina "tävlingsmates" bara för att jag känner mig oerhört provocerad ibland och vill dras med i vågen.
Fitness classic närmar sig och jag känner suget, men målet för mig är att vara hälsosamt sund, frisk och stark, mamma och fru och kunna njuta av allt detta!
Ha en fin Torsdag!
//Sanna
Anonym
Hej. Skulle du kunna göra ett inlägg med tips på kost o träning. Jag har börjat träna ca 3gånger i veckan typ magerumpa pass o något cirkelträning. Efter 3 förlossningar tätt på varandra finns de fortfarande 10kg kvar o min yngsta är 8mån. Nu efter att ja börjat träna har jag gått upp 3 kg!! De suger. Motivationen blir bara sämre. Visst märker ja att magen kanske dragit ihop sig lite o byxorna sitter lite lösare men.....
Svar:
Hej, vad roligt att du börjat med träningen!
I början tar det tid för kroppen att vänja sig med nya rutiner, viktiga är att ha tålamod och inte ge upp!
Sen måste du se till att du både äter och dricker tillräckligt! Om kroppen får för lite bränsle så gör den heller inte av med energi.
Ska se vad jag kunde klura ihop för inlägg kring detta, är det något specifikt du önskar få tips om?
Många kramar!
I början tar det tid för kroppen att vänja sig med nya rutiner, viktiga är att ha tålamod och inte ge upp!
Sen måste du se till att du både äter och dricker tillräckligt! Om kroppen får för lite bränsle så gör den heller inte av med energi.
Ska se vad jag kunde klura ihop för inlägg kring detta, är det något specifikt du önskar få tips om?
Många kramar!
Susanna Mäkelä
1