Susanna

Första Söndagen i advent.
Då hade vi December och 1:a advent.
 
Igår hade jag en jättedålig dag,  fick en liten breakdown och kände bara att allt jag försöker göra är förgäves när det gäller för liten i magen att svänga sig med huvudet neråt. Orkade inte vara stark och grät i förtvivlan över att tiden rinner ut och jag är jätterädd inför ett vändningsförsök. Gav efter för rädslan och oron lite och lät det bara komma.
På kvällen gick jag ensam i bastun och fick verkligen andas ut och spendera lite tid för mig själv och då lättade ångesten tack och lov lite.
 
Idag vaknade jag tidigt och beslöt redan före solen gick upp att idag, ska vi ha en bra dag!
Vädret höll som tur var med mig och genast efter frukost gick vi ut och lapade D-vitamin i solen!
 
Tacksamheten rinner ju alltid över när man ser på domhär och tänker på att dom alla är mina!😍
 
 
Min vackra Lilja med sina djupa blåa ögon. Min första dotter💖
 
 
 
 
 
Så mina söner, bröderna. Kan knappt förstå att de snart kommer vara fyra?!
 
 
 
 
Och så denna fröken. Min vilding. Hon vars magi flyter i venerna, som ingen kan tämja. Min vackra Aurora Susanna Valentina💖
 
 
Så olika, men endå inte. ALLA är dom mina, och snart är vi en fler💗
 
Kunde inte ha önskat om en bättre första advent, med solsken, bullar och hela min familj. Inga måsten, inga krav, bara vara i nuet och njuta av vad vi har (och det är mycket det!)
Om alla bara kunde stanna upp och känna magin i en vanlig Söndag. Se hur det glittrar i hundra olika nyanser i snön, låta sockret på toppen av bullen sakta få smälta på tungan, göre lite snöänglar.
Då!
Ja då skulle man snart inse att änglar även finns på riktigt!
 
 
Kram//Sanna