Susanna

Jag reklamerade.
Jag beslöt mig alltså för att ta erat råd och kontaktade huvudkontoret för Lindex och framförde min sak angående bh:n på barnavdelningen. Jag sov först på saken, vilket jag alltid försöker göra innan ja gör några val, men denna gången blev inte känslan i magen svagare......tvärtom.
Jag försöker ju så långt det går att undvika konflikter, håller mig mest till mitt eget. Men som i dethär fallet, när hela mitt innre bara skriker att nåt är fel, så kan jag bara inte låta bli.
Det bästa är ju att det känns som om jag gjorde något rätt i allafall. Verkligen gjorde något!
Jag fick svar otroligt snabbt och personen som svarade från Lindex bad så mycket om ursäkt att det gått och blivit såhär.
Hon förklarade att alla butiker förljer en mall på vart plaggen skall hängas, men att varje butik enskillt kan påverka för hur layouten ser ut. Hon lovade kontakta Lindex i Ekenäs och be dem flytta de opassande spets bh:na bort från barnavdelningen, ÅTMINNSTONE då bland med de andra BARN-underkläderna.
Om jag kommer åka in och kolla om det uppfylls vete sjutton, men om någon råkar ha vägarna förbi kan ni ju höra av er, bara för att😊.
 
Påsken är här och vi började våran lång-Fredag med skogsexpedition i det fina vädret. Vi utforskade bajs och spår och hittade benbitar och päls och alla har vi lika fruktansvärd fantasi att vi strax inte vågade gå längre in i skogen haha..... istället kom in in och fixade till påsk kort som barnen kommer ge imorgon då de klär ut sig till påsk kärringar och knackar dörr här i byn💗
Mitt i pysslandet blir jag dock avbruten av de äldre barnens far, som meddelar att han snart befinner sig i Ekenäs och om barnen är klara för att komma och vara med honom?!
Åter får jag bli så frustrerad. Senast jag hörde något från honom var för en vecka sedan då han enbart frågade om vi hade några planer för påsken, han hade tydligen sedan bett Lilja att framföra till mig om att han åker ner idag.
Även det hade han meddelat till henne först idag.
Igen en en gång helt fel tillvägagångssätt!
Kan bli tokig när det inte går att kommunicera och har haft stora bekymmer med att det är barnen som måste leka "trasiga telefonen" mellan fadern och mig då den ena partern vägrar prata med mig. Jag gråter innombords (ja, ibland utanpå med) när de stackars små älsklingarna måste agera budbärare, saker som inte alls hör till dem att besluta eller göra, utan oss FÖRÄLDRAR EMELLAN.
Men, men.... åter en gång, det enda du kan göra är att själv försöka göra så rätt som möjligt.
De äldra barnen har precis åkt iväg på lite (hoppeligen) skoj och vi andra ska bara chilla här hemma i väntan på påsktuppen!
Hoppas ni får en mysig påsk!
Kram från oss!