Susanna

Måndag igen och fullspäckat program hela förmiddagen. Aurora hade inlärning på dagis idag, visserligen samma dagis som före sommaren men nu har hon flyttats över till en ny avdelning för 2-5 åringar (stora tejjen!). Som tur var hade hon endel kompisar från tidigare som också flyttat över så hon kände sig ganska så snart hemma på nya avdelningen. I och med att det gick så bra beslöt vi med nya dagistanten att vi tar nästa träff nästa vecka, då får även pappa följa med och titta och så får Aurora stanna på lunch och pröva vara ensam kvar ett tag på dagis. Som det såg ut idag kommer det nog inte att bli några problem här...... tack och lov.

Lilja däremot har utvecklat någon form av kronisk magvärk varje gång hon skall åka med skolbussen till skolan på morgonen (suck). Ena dagen kom hon hemspringande i panik och hade magknip, hon fick vara hemma den dagen och vila och det blev aldrig något värre men idag ringde hon från busshållsplatsen och hade samma magvärk igen. hon var lessen och sa att det alltid börjar när hon ska åka bussen på morgonen.

Anyway så fick jag henne att gå på. och imorgon skulle vi försöka med att hon får ta med sig en riskaka att knapra på i bussen ifall det handlar om någon form av åksjuka.

 

Under tiden barnen var i skolan och efter att vi var klara med Aurora på dagis åkte vi till gymmet för första gången på länge. Börjar bli så fasst i nacke och rygg att jag bara var tvungen att åka och träna lite lätt. Behövdes inte mycket efter en lite längre paus så reagerade musklerna men ack så skönt att få jobba lite med kroppen igen. Ska försöka få till stånd 3 pass/vecka åtminnstone bara jag känner att jag orkar får att inte gå i lås helt och hållet.

Märker stor skillnad på "bökigheten" redan på två veckor i och med att magen blivit mycket större 😄 får lov å anpassa ännu mer.

Nu är vi tillbaka hemma och kampen med läxorna är ett faktum. Herre min gud hjälp mig säger jag bara?!! Hur få ett barn att förstå? göra? finna inspiration till att göra sina läxor?

Jepp, det är Leevi jag snackar om och känner åter stor frustration och hjälplöshet. Matematiken hajjar han ju?!! tröskeln verkar bara vara så jäkla hög till att våga lite på sig själv och att han faktiskt klarar det själv också!

Är det som jag fasar att han fick under för lång tid höra hur dålig han är att det satt käppar i hjulet för all framtid?? Har min son helt tappat tron på sig själv och finner sig i att vara "kass" även fasst han inte är det och visst kan?? Hur får jag upp honom??

 

Jag hoppas iallafall bli aningen klokare efter att få träffa både Leevis rektor OCH klasslärare under nästa psykologmöte den 27.8. Blev rejält överraskad idag då jag fick meddelande på wilma att både rektor och klasslärare nu beslutit sig för att infinna sig under mötet. Första gången jag frågade klassläraren gick det ju inte pga att hon har lektion just den tiden. Nu har det svängt och rektorn kommer också. NÅGOT tycks ha väckts efter våran intervju, äntligen och så fään på tiden!!

 

Tack för att ni lyssnade, nu fick jag avreagera mig i text för en kort stund. Leevi gråter inne på rummet över de fördömda läxorna så finns inget annat än att kassta sig in i striden igen.

Hoppas eran vecka börjat på bra!

//Sanna