Susanna

Att vara och förbli lycklig är verkligen en utmaning när man ständigt påminns om korona situationen i världen.

I vår lilla bubbla här ute på vischan lider vi ingen som hellst nöd och situationen avviker inte mycket ifrån vår vanliga vardag. Men varje gång jag slår upp sociala medier och tv-apparater så går verkligeheten inte att undvika längre.

Bilder från Italien, med lastbilstransporter fulla med lik på väg mot krematoiret, fältsjukhus och ett allt mer kraschande sjukvårdsdistrikt fick mig verkligen att stanna upp igår!

 

Jag försöker mitt bästa med att "stay positive" och försöka intala mig själv att "allt nog är riktigt bra" och jag är väl medveten om att medias främsta uppgift är att försöka skrämma upp befolkningen, men när relativt unga människor blir inlagda på intensivård på grund av covid-19, och man hör att viruset även kan föra med sig bestående hälsoproblem för barn ifall att de insjuknar, så kan jag inte låta bli att dras med i en lätt ångestvåg.

 

Igår stormade känslorna hit och dit längs med hela dagen.

Hade oturen att börja dagen med ett gräl över pengar med mina tre äldre barns pappa i telefon.

 

Verkligen den sissta saken värt att gräla om just nu, och efteråt kände jag bara att all energi var som bortblåst.

En hel drös med dåliga nyheter över nya insjukna i korona och döds siffran i både Italien och spanien OCH hur halva finska befolkningen trots detta, vägrar inse allvaret och springer på karaoke bar och dreglar i en och samma mokrofon ännutill på det och min ångest blev plötsligt väldigt aktiv!

 

Kroppen känns klibbig och jag har svårt att få luft. Nacken blir stel och tryckande huvudvärk uppstår på olika punkter i pannan och bakhuvudet.

Åter känns det som att  JAG   av alla människor går runt och bär på världens alla problem, ensam.

Jag blir extremt ljudkänlsig och får ingenting uträttat.

Tänkte först ta en promenad ner till bryggan med en liten whiskey och bara gråta ut eländet, men sanningen är den, att ingen whiskey, choklad eller annat lätt självdestruktivt gör saken bättre, snarare tvärtom.

 

Istället kopplade jag hunden och tog med mig Lilja och Lionel på en liten kvällspromenad.

Att höra hur de små liven kacklar och tjoar om framtiden, vad de vill bli när dom blir stora och vem som ska få sköta Avicii och Alfa när jag och mannen åker på resa bringar mig så mycket hopp om att allt endå kommer att bli bra tillslut.

Barnen är så lyckligt ovetande om världens situation och jag avundas dom! 

Om jag bara koncentrerar mig ordentligt  så lyckas jag endå rätt lätt glida in i den ljusa roliga barnavärlden, fri från bekymmer och oro.

Oj vilken medicin det är!🙏

 

Inatt drömde jag endå grymma mardrömmar.

Fasansfulla vild djur som jagar mig och försöker komma in i huset och ta mina barn.

 I nästa sekund står jag i ett stort hus, ensam, men på vinden springer små barn runt och ropar på hjälp. När jag går upp och kollar så finns ingen där.

Jag springer ut ur huset, rädd och virrig, och när jag är ute på gården och tittar upp mot vindsfönstret står det två små flickor i fönstret och tittar tillbaka på mig.

 

Jag vaknar upp otroligt stressad och trött för det känns som om jag inte sovit en blund.

Bara flytt och försökt rädda.

Skulle haft tid till rådgivningen med Alfa klockan 9 men fick lov att avboka.

 

Tack och lov har jag en underbar man som förstår min förmåga att ta på mig väldigt mycket känslor och han lagar en stor portion gröt till mig och ser till att jag får dubbel dos c-vitamin. Efter det går han med barnen ut i skogen och jag får läka mig själv genom att skura golven och skria i kapp med nordman på högsta volym samtidigt som jag låter terassdörren stå öppen så den friska luften piskar in i vardagsrummet.

 

Nu är känslan så gott som "reborned"!

 

Förutom träning och bra kost som ju utgör grunderna för att bibehålla en stark kropp och knopp, så är mina medel när ångesten vill smyga sig på att helt enkelt gå in fullt för att bara vara barnslig. Leka, klättra, bygga, skratta och skojja tillsammans med barnen.

Detta om något är verkligen terapi!

 

Som nummer två ser jag till att få i mig dubbel dos c-vitamin, c-vitamin och järn!

Och om detta ännu inte är tillräckligt så lägg på Nordman   "förlist" och vråååla med allt vad du orkar samtidigt som du skurar golven!

 

Funkar i varje fall för mig, till grannarnas stora fasa😅

 

Nu återstår det bara att se ifall vi snart blir beordrade utegångsförbud hä i Finland. Detta tack vare alla party-prissar, envisa gamla tanter och bara annars totalt obrytt folk som vägrar se sanningen i vitögat och ändra på livsstilen litegranna.

 

Kan vara det blir mycket skrik ikapp med Nordman framöver i sådana fall.

Men vi alla gör vad vi måste för att "remain sane"!