Susanna

Vi hade myskväll med film igår som varje Fredag. I min bullet journal har jag bland annat en sida med filmer vi måste se och igår var det dags att se filmen "A monster calls".

Se inte den filmen!!

Eller jo, den var ju fin och hade ett budskap och så, men herregud så vi brölade ikapp i sofforna....ungarna och jag!😂

Filmen handlade om en 12-årig pojke vars mamma är döende i cancer. trots att han vet att hans mamma kommer att dö så förnekar han den hemska sanningen och till hans hjälp kommer ett sorts träd-monster som berättar historier för honom.

Historier som leder till att pojken till sisst kan släppa taget om sin mamma och låta henne somna in.

Själva sjukdomsförloppet och insomnandet var dock allt för ingående för att jag och mina ungar kunde ta oss igenom det utan att det blev personligt.

Jag ba "jag vill inte dööööööööö"   mina ungar ba "mammaaaa, du får inte döööööööö"   och tillsammans vi ba "bröhhhöhhööööööööl" 🤣🤣

Jag lovar det var patetiskt.

Och ni skulle ha sett mannens min i soffan mitt emot. ( dock hade han somnat och missade själva "mamma-dör" ögonblicket)

Lilja satt på toa 30 minuter med ont i magen efter att filmen var slut och jag var tvungen att snacka allvar med gud om att aldrig skilja mig och mina barn åt!

Filmen var fin och så, men om ni ska kolla den, gör det en vacker vår-förmiddag, inte en mörk kall kväll i Januari!

Väckte verkligen min dödsångest.

 

Får va tacksam att vakna till en otroligt vacker vinterdag idag istället! Vi kokade kaffe, packade ner chokladhavrekex och begav oss ut i pulkabacken.

Dagens motto var helt klart YOLO!